Ortomed

Stötvågsbehandling – tryckvågsbehandling – shockwave

Hur fungerar stötvågsbehandling?

Metoden vi använder oss av vid stötvågsbehandling kallas för ”radial extracorporeal shock wave therapy” och förkortas rESWT.
Från en kompressor genereras så kallad pneumatisk energi vilken överförs via en löpande kula till ett munstycke/applikator som genererar stötvågor ner i den skadade vävnaden.

Stötvågsbehandlingen ökar den metaboliska aktiviteten i vävnaden. Det finns olika teorier till denna effekt. En är att stötvågsbehandlingen ger en inflammatorisk process och därigenom stimulerar kroppens eget läkningssystem med ökad blodcirkulation och näringsomsättning som följd. En annan teori är att stötvågsbehandlingen bryter ner möjlig kalk och ärrvävnad i senor och senfästen.

Vid besvär med så kallad kalkinfällning i muskelsena, har man sett att tryckvågsbehandling resulterar i reducering av kalkansamling med minskade besvär eller utläkning som följd.

Vid långvariga besvär i knäskålsena och achillessena, har man funnit nybildning/inväxt av blodkärl och nervändar som normalt inte skall finnas där. Något som verkar kunna bidra till kroniska besvär. En reducering av dessa kärl har visats som effekt av stötvågsbehandling.

Undersökning vid stötvågsbehandling

Innan behandlingen påbörjas, tas anamnes/sjukhistoria där patienten får berätta om sina besvär. Därefter görs en ortopedmedicinsk undersökning för att säkerställa diagnos. Vet man inte vad som orsakar besvären är risken stor att effekten av behandlingen uteblir.

Hur lång tid tar en stötvågsbehandling och hur många behandlingar rekommenderas?

En stötvågsbehandling tar ca 5 – 10 min. Behandlingen upprepas med 5-7 dagars mellanrum och totalt brukar 3-4 behandlingar räcka för att ge bestående och tillfredsställnade resultat.

Hur känns en tryckvågsbehandling?

Tryckvågsbehandling eller stötvågsbehandling kan upplevas som något smärtsam. Obehaget upphör dock så fort apparaten stängs av. Själva behandlingen tar sällan mer tid än några minuter och upplevs så gott som alltid som uthärdlig eller utan problem.

Att tänka på före, under och efter en stötvågsbehandling

Man bör avstå från instensiv fysisk aktivitet och tung eller explosiv belastning av behandlad vävnad det närmaste dygnet efter en behandling.
Man bör inte genomgå någon parallell behandling som kortisoninjektion, antiinflammatoriska läkemedel eller blodförtunnande medicinering av hög dos. Personer med hjärtbesvär, ökad blödningstendens samt gravida skall inte behandlas med stötvåg.

Biverkningar är ovanliga, men för vissa uppstår ibland ett mindre blåmärke i behandlingsområdet. Likaså kan man ibland få något ökade besvär ett par dagar efter. Receptfria värktabletter brukar i de flesta fall då vara tillräckligt.

Då stötvågsbehandlingen stimulerar kroppens läkningssystem rekommenderas inget samtidigt intag av antiinflammatorisk medicin. Undvik därför intag av detta de senaste 5 dagarna före behandling under pågående behandling eller direkt efter avslutad behandling.

Historik

Fokuserad stötvågsbehandling har använts inom sjukvården sedan 1980 talet. Då sprängdes den första njurstenen med hjälp av stötvåg. Under 1990-talet har metoden vunnit mark inom sk muskuloskeletala besvär och skador. Det är framför allt besvär med muskelsenor, sk tendinopatier, som de senaste ca femton åren framgångsrikt behandlats med stötvågsbehandling. Inom idrottsmedicinen har fokuserad stötvågsbehandling använts sedan slutet av 1980-talet och radiell stötvågsbehandling sedan slutet av 1990-talet. Idag rekomenderas stötvågsbehandling inom ortopedmedicin ofta före kortisoninjektioner och kirurgi då effektiviteten är hög och biverkningarna få. Vävnaden tål belastning snabbare och idrottaren undslipper viloperiod och tidskrävande återuppbyggnad/rehabilitering före tävlingsåtergång.

Vad behandlar vi med stötvågsbehandling?

Vi behandlar

Diagnoser och vävnadsskador som lämpar sig väl för stötvågsbehandling och som framgångsrikt kan behandlas: Tendinos, ärrvävnad, kalkinfällning och vissa ligamentära skador.

AXEL

Impingement
Supraspinatustendinit
Supraspinatustendinos
Infraspinatustendinos
Subskapularistendinos
Kalkaxel
Rotatorcuffskador
Tendinit, tendinos

ARMBÅGE

Lateral epikondylit – tennisarmbåge –
Medial epikondylit – golfarmbåge
Tendinos

HÖFT

Tendinos
Trokanterit
Adduktortendinos – ljumskbesvär

KNÄ

Tendinos
Hopparknä
Löparknä

FOT

Hälsenseinflammation – achillestendinos
Plantarfasciit (hälsporre)
Hälsmärta

• Kalkaxel –infällning av kalk i muskelsena, oftast suprasinatus, vid axelled. En effekt av långvariga besvär med smärta och värk.
• Axelbesvär, impingement, rotatorcuffskador – irritation och tendinopati / inflammation på senfästen runt axelleden.
• Hälsporre/plantarfascit – smärta i framkant och insida av hälbenet då den belastas, framför allt första stegen efter stillasittande eller efter natten.
• Tennisarmbåge – irritation i sena/senfäste och vanligtvis belastningssmärta vid utsidan av armbågen. Smärtar ofta då du lyfter något, framför allt med sk överhandsgrepp. Vanligt bland er som har arbeten som innebär upprepade och ibland statisk handledssträckning, t ex vid dator och i monteringsindustri.
• Hopparknä – irritation i senan strax nedom knäskålen. Smärtar ofta då du går i trappor, stiger upp från stol, gör knäböj. Vanlig idrottsskada, framför allt bland er som hoppar frekvent men också bland fotbolls- och handbollsspelare.
• Hälseneinflammation – irritation i achillessenan. Smärtar vid t ex tåhävning, gång, löpning. Ofta ökad smärta vid första stegen efter vila.
• Benhinneinflammation/muskelfästebesvär – smärta framtill och insida av skenbenet. Vanligtvis en irritation i muskelfäste som fäster vid benet. Vanligt då man t ex bytt skor eller förändrar sin träning.
• Löparknä – irritation av det långa senstråket på utsidan av låret eller underliggande slemsäck, ofta pga av ökad friktion mot senan och drabbar vanligen dig som löptränar frekvent.
• Höftbesvär – sen/senfästeirritationer vid ut- och insida av låret.
• Myofasciella smärtsyndrom – smärta, värk och ömhet i muskler, t ex över axlar och rygg. Ofta i samband med sk triggerpunkter. Dessa känns som distinkt tryckömma punter/fläckar över muskler. En teori är att detta uppkommer pga en ”microkramp” i muskelceller som i sin tur skapar syrebrist och en ogynnsam miljö för muskeln. Smärtan/värken kan också ”stråla” ut från denna fläck och även förorsaka diffusa symtom med domning och obehag.
• Ligament – besvär efter stukning av mediala ligamen i knä, fta-ligament på utsidan foten och ac-ledsligament.

Vi behandlar inte:

Kontraindikationer, som sätter hinder för behandling:
Blodförtunnande läkemedel
Hjärt- och cirkulationsrubbningar
Blödarsjuka
Akut inflammation/skada
Pacemaker
Cancer i området
Graviditet
Infekterade sår i direkt närhet

Relativa kontraindikationer:
Kortisoninjektion i samma vävnad senaste månaden
Demens
Psykossjukdom
Barn, under 18 år
Diffus smärta el nedsatt förmåga att redogöra för lokalisation
Ortopediska besvär i härhet av lungor